QLED står för Quantum Light-Emitting Diode, men det är egentligen ett varumärkesnamn och inte en exakt teknisk beteckning. Kärnan i alla QLED-produkter är ett tunt lager av kvantpunkter – extremt små halvledarkristaller, ungefär 2–10 nanometer stora, som lyser i en specifik färg när de träffas av ljus.
I en QLED-TV lyser ett vanligt LED-bakgrundsljus (ofta blått) igenom ett kvantpunktsfilter. Kvantpunkterna omvandlar det blå ljuset till rent rött och grönt. Resultatet är ett bredare färgomfång och mer precisa färger än en standard LED-LCD utan kvantpunkter kan åstadkomma.
Det viktiga att förstå är att QLED fortfarande är en LCD-teknik. Det finns en bakgrundsbelysning som lyser upp hela (eller delar av) panelen. Det skiljer sig fundamentalt från OLED, där varje pixel lyser av sig själv.
QLED vs standard LED-LCD – den praktiska skillnaden
En standard LED-LCD använder vit bakgrundsbelysning och ett färgfilter för att skapa bilden. Vitt LED-ljus innehåller grovt kalibrerade rött, grönt och blått, vilket begränsar färgprecisionen. Kvantpunktslagret i QLED ersätter eller kompletterar detta med ett mycket smalare och mer kontrollerat spektrum. Bildmässigt märker du det tydligast i HDR-scener med mättade färger och starka ljuspunkter – en solnedgång, ett fyrverkeri, ett sportgräs i kvällsljus.
Fördelar och nackdelar med QLED
| Fördelar | Nackdelar |
|---|---|
| Extremt hög maxljusstyrka (2 000–4 000 nits) | Inte lika djupa svärtor som OLED |
| Ingen inbrändningsrisk | Halogeneringseffekt vid hög kontrast (Neo QLED hanterar det bättre) |
| Bred färgvolym med kvantpunkter | Betraktningsvinklar sämre än OLED |
| Bättre för ljusa rum och sport | Lokal dimning kan ge halo-effekt kring ljusa objekt mot mörk bakgrund |
| Generellt lägre pris per tum än OLED | Kontrasten begränsas av LCD-principen |